Ja, det är frågan.

När man var liten var man bombsäker på vad man skulle bli när man blev stor.
Man ändrade sig ofta men det mesta lät faktiskt roligt och spännande.

När jag var liten ville jag bli CHEF. Då kan jag nog ha varit runt 4 år. Chef skulle jag vara, och ingenting annat. "För då kan man bara lata sig och låta alla andra jobba". Det var i alla fall vad jag trodde.. Tills mamma och pappa förklarade att det är mycket jobb med att vara chef.

Då ångrade jag mig och skulle istället bli bagare. Att baka var roligt. Och gott! Det var roligt ända tills dess att mamma och pappa berättade att bagare måste stiga upp jätte tidigt och baka, när alla andra sover.
Då gav jag upp även den drömmen.

Ett tag ville jag stå i affär. Sälja saker. Växla pengar och greja.
Fick även för mig att jag ville vara frisör ett tag.
Tror även jag hade funderingar på att bli prinsessa. Det verkade ju inte bli så heller.

När man var liten visste man precis. Nu har jag inte en aning. Alls.
Jag vet att jag vill göra något. Jag vill börja mitt liv nu. Inte litet, utan stort.
Jag vill sikta stort så att det händer någonting så fort som möjligt.
Jag vet inte vad jag tycker är kul. Jag vet inte vad jag är bra på. Eller om jag är bra på något över huvud taget.
Hur ska man då veta vad man vill göra?

Jag vet bara att jag inte trivs alls med det jag gör nu.
Jag går till skolan. Öppnar datorn. Gör inget vettigt alls. Stänger datorn och går hem..
Det känner ju lite waste, right?
Känns som om jag slösar på livet eftersom att jag inte lär mig något men ändå ska jag gå dit och plågas och må dåligt. Jag trivs inte alls. Känner ingen. Pratar inte med någon. Jag bara är. Helt meningslöst...

Därför känner jag att jag måste ta tag i saker och ting nu.
Jag måste göra någonting åt saken.
Starta upp något riktigt att tjäna pengar på. Så jag kan börja leva.
Frågan är vad..
Undrar vad jag är bra på...